Hedda: Kattis! Har du sett Johan? Han har varit borta i flera dagar nu och ingen har sett honom.
Kattis: Hej Hedda! Nej tyvärr, det är därför vi är här. När såg du honom senast?
Hedda: Det var flera dagar sedan nu. Han gick och lade sig här i sängen sin, sen på morgonen var han borta. Jag hade sovit dåligt den natten, jag tyckte jag hört sång och musik komma från majstången på ängen. Sedan dess har han varit borta, och ingen har sett honom.
Kattis: Vänta, du sa något om musik om kvällen? Det var inte bra… Vi tror det finns älvor här i Fornbyn, Hedda. Ibland lurar älvorna in människor i sin dans med sin musik. Dom trollbinds och sedan… försvinner dom.
Hedda: Vad säger du Kattis?! Har älvorna tagit min Johan? Milde tid, hur hittar jag honom då?
Kattis: Vi kanske kan övertala älvorna att släppa Johan om vi hittar ett sätt att kontakta dom. Älvor tycker om att sjunga och dansa till musik… Kanske kan vi locka fram dom med musik?
Hedda: Jag måste säga, allt det här låter konstigt… Men vid det här laget är jag beredd att prova vad som helst. Vi har ett psalmodikon här i stugan som vi spelar på ibland. Men strängen är tyvärr trasig.
